Alltså jag är sååååå jäkla töntig när det gäller kryp och äckel!!
Vi sitter med fem datorer i vardagsrummet - ni kan ju bara gissa hur varmt det blir. Och vi måste stänga fönstret om vartannat så fort jag ser ett kryp :S

Idag har jag sett två Skrankar varav att en av dem är kvar här någonstans men jag hittar den inte :S

Sååå jävla töntigt! Inte rädd för spindlar(så länge de är mindre än min hand) eller ormar! men kryp och insekter är inte okey!! Jag har inte varit sådant tidigare och fattar inte varför jag blivit det nu... Jobbigaste av allt verkar vara att krypen vet om att jag inte gillar dem - och p.g.a det så bara MÅSTE de provsitta PÅ MIG!!!!

Det kryper i hela kroppen på mig bara för att jag vet att den är här nånstans!!

Huvva!!!!

Alla människor är rädda för något här i livet.
Jag måste säga att jag är rädd för ganska mycket som man inte behöver vara rädd för.

Första grejen är att jag är rädd för att misslyckas här i livet. Inte komma någonstans med mitt liv och tvingas leva som ett av samhällets bördor. Det är absolut ingenting jag vill. Men samtidigt inget jag direkt oroar mig för särskilt mycket.

Sen så är jag jätterädd för getingar och bremsar! Bremsar är jag allergisk emot och får jätteutslag av dem. Getingar har jag aldrig blivit stungen av - men jag är fortfarande sjukt rädd för dem!

Det är de två lättaste fobierna jag har.

De två största - som jag verkligen är livrädd för:

Åska: Det är en av mina absolut största rädslor. När det åskar ute springer jag omkring i cirklar och hyperventilerar - får supermegahöga pulsen och gråter. Jag vaknar mitt i natten om det åskar ute och kan inte somna om förrän det har slutat. Jag känner mig inte säker någonstans och jag är verkligen skitskraj för åska.
På sommaren brukar jag plåga mig själv - tidigare gick jag in när jag märkte att himlen började bli åsklik. Nu försöker jag tvinga mig själv att vara ute till ångesten är så stor och mina tårar börja rinna i rädsla och jag springer in(hände förra sommaren)

Malar: Sådana där flygande jävlar som bara finns på nätterna! Vet inte varför jag är rädd för dem eller någonting. De är egentligen helt ofarliga men jag blir fortfarande paralyserad och skriker såfort de är inomhus. Ryser när jag tänker på ljudet som låter när de slår emot väggarna eller lampor och dylikt. De är verkligen jätteäckliga!!!